Finns det någon lag som reglerar att banker /kreditföretag inte får låna ut pengar till personer som har betalningsanmärkningar / skuldkonto hos kfm / osäker inkomst ?

När en kund ansöker om en kredit är kreditgivaren skyldig att göra en kreditprövning. Regler om kreditprövning finns bl. a. i Lag om bank- och finansieringsrörelse och i Konsumentkreditlagen (1992:830) Kreditprövningen går ut på att kreditgivaren undersöker om den som söker kredit har återbetalningsförmåga för det sökta kreditbeloppet, d.v.s. om kreditsökanden har ekonomiska förutsättningar att kunna betala ränta och amortering på krediten.

Varför ska kreditgivaren göra en kreditprövning?
Kreditgivaren är enligt lag (Lag om bank- och finansieringsrörelse) skyldig att göra en kreditprövning. Anledningen är att man vill undvika kreditförluster - så att bl.a. insättarnas pengar skyddas och att man vill motverka att privatpersoner överskuldsätter sig. Det är alltid kredittagarens nuvarande och framtida betalningsförmåga som ska vara avgörande för om en sökt kredit kan beviljas (8 kap. 1§ Lag om bank- och finansieringsrörelse och 5 a § Konsumentkreditlagen).

Kreditgivaren ska göra en prövning av återbetalningsförmågan även om säkerhet, t ex borgen, kan lämnas för krediten.

Måste kreditprövning alltid göras?
Kreditprövning behöver inte göras om kreditgivaren känner den som söker krediten väl eller kreditgivaren annars kan utgå från att den som söker kredit har ekonomiska förutsättningar att klara av att återbetala krediten.

Kreditgivaren behöver inte heller göra någon kreditprövning om det är fråga om en engångskredit där kredittiden är högst tre månader och kreditbeloppet ska betalas på en gång eller då det är fråga om ett kreditbelopp som uppgår till högst 1/10 av prisbasbeloppet enligt Lag (1962:381) om allmän försäkring.

Hur går en kreditprövning till?
Enligt tillsynsmyndigheternas (Finansinspektionen och Konsumentverket) regler bör kreditprövningen grundas på ett skriftligt underlag och/eller på andra tillförlitliga uppgifter exempelvis uppgifter i datamedia. Det finns däremot inte några uttryckliga regler om exakt vilka uppgifter kreditgivaren ska inhämta vid prövningen. Av Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2005:3) och av Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVFS 2004:6) framgår att kreditgivaren - i normala fall ? åtminstone bör inhämta information om den kreditsökandes inkomst, tillgångar, större regelbundna utgifter och skulder (inkl. eventuella borgensåtaganden). Kreditgivaren bör även inhämta en kreditupplysning hos exempelvis Upplysningscentralen (UC). Av en sådan upplysning får kreditgivaren bl.a. information om eventuella betalningsanmärkningar och skulder som den kreditsökande har hos kronofogden.

Privatekonomisk kalkyl
Utifrån de uppgifter som kreditgivaren samlat in, kan det vara lämpligt att kreditgivaren gör en kalkyl över de inkomster och utgifter som den kreditsökande har. För hushållskostnader är det vanligt att kreditgivaren utgår från Konsumentverkets eller kreditgivarens egna beräkningar av skäliga hushållskostnader. Om den kreditsökande ingår i ett hushåll med flera medlemmar bör i lämplig utsträckning hela hushållets skulder och betalningsförmåga bedömas.

Credit scoring
Kreditgivare använder ofta standardiserade beräkningsmetoder, t.ex. credit scoring, som hjälpmedel vid kreditprövningen. Credit scoring är ett system som bygger på att de ett antal uppgifter ? exempelvis om ålder, kön, inkomst, lägsta ?kvar att leva på belopp?, betalningsanmärkningar, antal förfrågningar om kredit m.m. ? hämtas från olika register och samkörs i en dator. Detta leder sedan fram till en rekommendation om den sökta krediten ska lämnas eller inte.

Förenklad kreditprövning
Är det sökta kreditbeloppet högst 50 % av prisbasbeloppet enligt Lag (1962:381) om allmän försäkring, räcker det med att kreditgivaren gör en sk. förenklad kreditprövning. En förenklad kreditprövning innebär att kreditgivaren inte behöver inhämta lika många uppgifter om den kreditsökande som vid en ?vanlig? kreditprövning. Ofta kan det exempelvis räcka med att kreditgivaren tar en UC-upplysning på den som söker kredit.

Saneringskrediter
Det är viktigt att kreditgivaren anpassar kreditprövningen till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall. Är krediten exempelvis avsedd för sanering av kredittagarens ekonomi bör kreditgivaren bevilja krediten endast om kreditprövningen visar att kredittagaren har återbetalningsförmåga för de nya villkoren som gäller för saneringskrediten.

Övertagande av lån
I samband med skilsmässa eller dödsfall är det vanligt att en av makarna ensam önskar ta över gemensamma lån. Kreditgivaren gör då en förnyad kreditprövning för att undersöka om den kvarvarande maken ensam har betalningsförmåga för lånet. Det är inte ovanligt att prövningen resulterar i att kreditgivaren nekar den kvarvarande maken att ensam ta över lånen.

Är kreditgivaren skyldig att lämna kredit?
En kreditgivare har inte någon skyldighet att bevilja en kredit. Detta gäller även om den som söker har återbetalningsförmåga för krediten.

I de fall en kredit inte blir beviljad har kunden rätt att få veta anledningen.

Kreditprövning av borgensmän
Lämnas borgen som säkerhet för en kredit, är kreditgivaren också skyldig att göra en kreditprövning av borgensmannen. Prövningen av borgensmannens betalningsförmåga görs på samma sätt som prövningen av kredittagarens återbetalningsförmåga. Kan kredittagaren inte betala krediten kan kreditgivaren komma att ta säkerheten i anspråk - d v s kräva borgensmannen - för att få igen utlånade medel.

Vad kan hända om kreditgivaren gjort en bristfällig kreditprövning?
Visar det sig att en kreditgivare beviljat en kredit som den kreditsökande saknade förutsättningar att kunna betala redan då krediten lämnades, kan det finnas möjlighet att få betalningsvillkoren och/eller kredittagarens betalningsskyldighet jämkad. Att "jämka" betyder att kredittagarens skyldighet att betala sätts ned helt eller delvis. Den lagregel som blir aktuell vid en sådan bedömning är 36 § Avtalslagen (1915:218). Vid bedömningen utgår man från kredittagarens ekonomiska situation vid kreditgivningstillfället. Senare inträffade händelser, såsom t ex arbetslöshet, som resulterat i en sämre återbetalningsförmåga för kredittagaren och som kreditgivaren inte kunde förutse skulle inträffa vägs inte in i bedömningen.

Kredittagarens ansvar för uppgifter i kreditansökan
Har kredittagaren lämnat felaktiga uppgifter om sin ekonomi eller borde kredittagaren ha insett att han saknade eller skulle komma att sakna betalningsförmåga för den sökta krediten, torde det inte vara möjligt för honom att invända att kreditgivaren har brustit vid kreditprövningen.

Om uppgift står mot uppgift om vad som inträffat, är det kreditgivaren som ska kunna visa att kreditprövningen varit korrekt.

Vid tvist
Är man oense med kreditgivaren om kreditprövningen har varit korrekt eller inte, kan man vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN kan kostnadsfritt pröva ärendet. ARN har dock ingen möjlighet att pröva muntlig bevisning. Den rekommendation som ARN lämnar är inte tvingande på samma sätt som en dom. Ytterst kan man vända sig till allmän domstol (tingsrätten) som kan pröva ett anspråk av ekonomisk karaktär. En allmän domstol kan pröva muntlig bevisning.

Adress och telefon
Allmänna reklamationsnämnden
Box 174
101 23 Stockholm
Tel 08 - 555 017 00

Kreditupplysningstillstånd
För att bedriva kreditupplysningsverksamhet behövs normalt Datainspektionens tillstånd. Mer om detta kan du läsa i Datainspektionens skrift Värt att veta om kreditupplysningar.

Lagtext
8 kap. 1§ Lag om bank- och finansieringsrörelse
5 a § Konsumentkreditlagen
36 § Avtalslagen
10 § Lag om allmän försäkring

Lästips
Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2005:3)
Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVFS 2004:6)
Proposition 1991/92:83.
Lagutskottets betänkande 1991/92:LU 28
Konsumentvägledning

Boktips
Kommentar till Konsumentkreditlagen, Eriksson/ Lambertz