Finns det n�gon lag som reglerar att banker /kreditf�retag inte f�r l�na ut pengar till personer som har betalningsanm�rkningar / skuldkonto hos kfm / os�ker inkomst ?

N�r en kund ans�ker om en kredit �r kreditgivaren skyldig att g�ra en kreditpr�vning. Regler om kreditpr�vning finns bl. a. i Lag om bank- och finansieringsr�relse och i Konsumentkreditlagen (1992:830) Kreditpr�vningen g�r ut p� att kreditgivaren unders�ker om den som s�ker kredit har �terbetalningsf�rm�ga f�r det s�kta kreditbeloppet, d.v.s. om kredits�kanden har ekonomiska f�ruts�ttningar att kunna betala r�nta och amortering p� krediten.

Varf�r ska kreditgivaren g�ra en kreditpr�vning?
Kreditgivaren �r enligt lag (Lag om bank- och finansieringsr�relse) skyldig att g�ra en kreditpr�vning. Anledningen �r att man vill undvika kreditf�rluster - s� att bl.a. ins�ttarnas pengar skyddas och att man vill motverka att privatpersoner �verskulds�tter sig. Det �r alltid kredittagarens nuvarande och framtida betalningsf�rm�ga som ska vara avg�rande f�r om en s�kt kredit kan beviljas (8 kap. 1� Lag om bank- och finansieringsr�relse och 5 a � Konsumentkreditlagen).

Kreditgivaren ska g�ra en pr�vning av �terbetalningsf�rm�gan �ven om s�kerhet, t ex borgen, kan l�mnas f�r krediten.

M�ste kreditpr�vning alltid g�ras?
Kreditpr�vning beh�ver inte g�ras om kreditgivaren k�nner den som s�ker krediten v�l eller kreditgivaren annars kan utg� fr�n att den som s�ker kredit har ekonomiska f�ruts�ttningar att klara av att �terbetala krediten.

Kreditgivaren beh�ver inte heller g�ra n�gon kreditpr�vning om det �r fr�ga om en eng�ngskredit d�r kredittiden �r h�gst tre m�nader och kreditbeloppet ska betalas p� en g�ng eller d� det �r fr�ga om ett kreditbelopp som uppg�r till h�gst 1/10 av prisbasbeloppet enligt Lag (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Hur g�r en kreditpr�vning till?
Enligt tillsynsmyndigheternas (Finansinspektionen och Konsumentverket) regler b�r kreditpr�vningen grundas p� ett skriftligt underlag och/eller p� andra tillf�rlitliga uppgifter exempelvis uppgifter i datamedia. Det finns d�remot inte n�gra uttryckliga regler om exakt vilka uppgifter kreditgivaren ska inh�mta vid pr�vningen. Av Finansinspektionens allm�nna r�d om krediter i konsumentf�rh�llanden (FFFS 2005:3) och av Konsumentverkets allm�nna r�d om konsumentkrediter (KOVFS 2004:6) framg�r att kreditgivaren - i normala fall ? �tminstone b�r inh�mta information om den kredits�kandes inkomst, tillg�ngar, st�rre regelbundna utgifter och skulder (inkl. eventuella borgens�taganden). Kreditgivaren b�r �ven inh�mta en kreditupplysning hos exempelvis Upplysningscentralen (UC). Av en s�dan upplysning f�r kreditgivaren bl.a. information om eventuella betalningsanm�rkningar och skulder som den kredits�kande har hos kronofogden.

Privatekonomisk kalkyl
Utifr�n de uppgifter som kreditgivaren samlat in, kan det vara l�mpligt att kreditgivaren g�r en kalkyl �ver de inkomster och utgifter som den kredits�kande har. F�r hush�llskostnader �r det vanligt att kreditgivaren utg�r fr�n Konsumentverkets eller kreditgivarens egna ber�kningar av sk�liga hush�llskostnader. Om den kredits�kande ing�r i ett hush�ll med flera medlemmar b�r i l�mplig utstr�ckning hela hush�llets skulder och betalningsf�rm�ga bed�mas.

Credit scoring
Kreditgivare anv�nder ofta standardiserade ber�kningsmetoder, t.ex. credit scoring, som hj�lpmedel vid kreditpr�vningen. Credit scoring �r ett system som bygger p� att de ett antal uppgifter ? exempelvis om �lder, k�n, inkomst, l�gsta ?kvar att leva p� belopp?, betalningsanm�rkningar, antal f�rfr�gningar om kredit m.m. ? h�mtas fr�n olika register och samk�rs i en dator. Detta leder sedan fram till en rekommendation om den s�kta krediten ska l�mnas eller inte.

F�renklad kreditpr�vning
�r det s�kta kreditbeloppet h�gst 50 % av prisbasbeloppet enligt Lag (1962:381) om allm�n f�rs�kring, r�cker det med att kreditgivaren g�r en sk. f�renklad kreditpr�vning. En f�renklad kreditpr�vning inneb�r att kreditgivaren inte beh�ver inh�mta lika m�nga uppgifter om den kredits�kande som vid en ?vanlig? kreditpr�vning. Ofta kan det exempelvis r�cka med att kreditgivaren tar en UC-upplysning p� den som s�ker kredit.

Saneringskrediter
Det �r viktigt att kreditgivaren anpassar kreditpr�vningen till de s�rskilda omst�ndigheterna i varje enskilt fall. �r krediten exempelvis avsedd f�r sanering av kredittagarens ekonomi b�r kreditgivaren bevilja krediten endast om kreditpr�vningen visar att kredittagaren har �terbetalningsf�rm�ga f�r de nya villkoren som g�ller f�r saneringskrediten.

�vertagande av l�n
I samband med skilsm�ssa eller d�dsfall �r det vanligt att en av makarna ensam �nskar ta �ver gemensamma l�n. Kreditgivaren g�r d� en f�rnyad kreditpr�vning f�r att unders�ka om den kvarvarande maken ensam har betalningsf�rm�ga f�r l�net. Det �r inte ovanligt att pr�vningen resulterar i att kreditgivaren nekar den kvarvarande maken att ensam ta �ver l�nen.

�r kreditgivaren skyldig att l�mna kredit?
En kreditgivare har inte n�gon skyldighet att bevilja en kredit. Detta g�ller �ven om den som s�ker har �terbetalningsf�rm�ga f�r krediten.

I de fall en kredit inte blir beviljad har kunden r�tt att f� veta anledningen.

Kreditpr�vning av borgensm�n
L�mnas borgen som s�kerhet f�r en kredit, �r kreditgivaren ocks� skyldig att g�ra en kreditpr�vning av borgensmannen. Pr�vningen av borgensmannens betalningsf�rm�ga g�rs p� samma s�tt som pr�vningen av kredittagarens �terbetalningsf�rm�ga. Kan kredittagaren inte betala krediten kan kreditgivaren komma att ta s�kerheten i anspr�k - d v s kr�va borgensmannen - f�r att f� igen utl�nade medel.

Vad kan h�nda om kreditgivaren gjort en bristf�llig kreditpr�vning?
Visar det sig att en kreditgivare beviljat en kredit som den kredits�kande saknade f�ruts�ttningar att kunna betala redan d� krediten l�mnades, kan det finnas m�jlighet att f� betalningsvillkoren och/eller kredittagarens betalningsskyldighet j�mkad. Att "j�mka" betyder att kredittagarens skyldighet att betala s�tts ned helt eller delvis. Den lagregel som blir aktuell vid en s�dan bed�mning �r 36 � Avtalslagen (1915:218). Vid bed�mningen utg�r man fr�n kredittagarens ekonomiska situation vid kreditgivningstillf�llet. Senare intr�ffade h�ndelser, s�som t ex arbetsl�shet, som resulterat i en s�mre �terbetalningsf�rm�ga f�r kredittagaren och som kreditgivaren inte kunde f�rutse skulle intr�ffa v�gs inte in i bed�mningen.

Kredittagarens ansvar f�r uppgifter i kreditans�kan
Har kredittagaren l�mnat felaktiga uppgifter om sin ekonomi eller borde kredittagaren ha insett att han saknade eller skulle komma att sakna betalningsf�rm�ga f�r den s�kta krediten, torde det inte vara m�jligt f�r honom att inv�nda att kreditgivaren har brustit vid kreditpr�vningen.

Om uppgift st�r mot uppgift om vad som intr�ffat, �r det kreditgivaren som ska kunna visa att kreditpr�vningen varit korrekt.

Vid tvist
�r man oense med kreditgivaren om kreditpr�vningen har varit korrekt eller inte, kan man v�nda sig till Allm�nna reklamationsn�mnden (ARN). ARN kan kostnadsfritt pr�va �rendet. ARN har dock ingen m�jlighet att pr�va muntlig bevisning. Den rekommendation som ARN l�mnar �r inte tvingande p� samma s�tt som en dom. Ytterst kan man v�nda sig till allm�n domstol (tingsr�tten) som kan pr�va ett anspr�k av ekonomisk karakt�r. En allm�n domstol kan pr�va muntlig bevisning.

Adress och telefon
Allm�nna reklamationsn�mnden
Box 174
101 23 Stockholm
Tel 08 - 555 017 00

Kreditupplysningstillst�nd
F�r att bedriva kreditupplysningsverksamhet beh�vs normalt Datainspektionens tillst�nd. Mer om detta kan du l�sa i Datainspektionens skrift V�rt att veta om kreditupplysningar.

Lagtext
8 kap. 1� Lag om bank- och finansieringsr�relse
5 a � Konsumentkreditlagen
36 � Avtalslagen
10 � Lag om allm�n f�rs�kring

L�stips
Finansinspektionens allm�nna r�d om krediter i konsumentf�rh�llanden (FFFS 2005:3)
Konsumentverkets allm�nna r�d om konsumentkrediter (KOVFS 2004:6)
Proposition 1991/92:83.
Lagutskottets bet�nkande 1991/92:LU 28
Konsumentv�gledning

Boktips
Kommentar till Konsumentkreditlagen, Eriksson/ Lambertz