Ordin�ra r�ttsmedel
Alla domar och beslut meddelade av domstolar och alla beslut meddelade av myndigheter, kommuner och landsting kan �verklagas �tminstone i en instans. Dessa ska �verklagas inom viss tid som part underr�ttas om i samband med att domen eller beslutet meddelas.
Sker �verklagande inte i r�tt tid, vinner domen eller beslutet laga kraft, vilket inneb�r att den inte kan �ndras. Inte heller kan samma fr�ga pr�vas i ny r�tteg�ng eller administrativt f�rfarande.
Ibland kan det ha intr�ffat omst�ndigheter som t ex att domare i domstol eller tj�nsteman i en myndighet f�rfarit brottsligt eller att bevisning varit f�rfalskad, vilket p�verkat m�let utg�ng. Ibland kan ocks� f�rekomma att h�ndelse intr�ffat som medf�rt att dom eller beslut inte �verklagats i tid.
Det skulle vara obilligt om part som drabbats av detta inte skulle beredas m�jlighet att f� en �ndring till st�nd.
Om resning och �terst�llande av f�rsutten tid
I 11 � Regeringsformen har f�reskrivits regler om resning och �terst�llande av f�rsutten tid som beviljas av Regeringsr�tten eller kammarr�tt, n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket Regeringen, f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I �vriga fall beviljas de av H�gsta domstolen eller i vissa fall hovr�tt.
Resningsans�kan till f�rvaltningsdomstol eller allm�n domstol
F�rst g�ller att avg�ra till vilken typ av domstol, f�rvaltningsdomstol eller allm�n domstol, ans�kan ska inges. Av 11 � Regeringsformen framg�r att n�r det �r fr�ga om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans ska fr�gan pr�vas antingen av Regeringsr�tten eller kammarr�tt. F�rdelningen dem emellan �r reglerat i Lag (1971:289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar .
Resningsans�kan i kammarr�tt
I kammarr�tten pr�vas s�dana ans�kningar om resning i m�l eller �renden om det slutligt avgjorts av en l�nsr�tt eller f�rvaltningsmyndighet ( 8 � 3 p Lag (1971:289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar ) och ans�kningar om �terst�llande av f�rsutten tid f�r �verklagande eller d�rmed j�mf�rbar �tg�rd om pr�vningen av det �rende saken g�ller skulle gjorts till l�nsr�tt, kammarr�tt eller f�rvaltningsmyndighet ( 8 � 4 p Lag (1971:289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar ).
Resningsans�kan i Regeringsr�tten
Regeringsr�tten pr�var ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid i alla andra f�rvaltningsm�l ( 2 � 2 p Lag (1971:289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar ).
Resning f�r beviljas i m�l eller �rende om det p� grund av n�got s�rskilt f�rh�llande finns synnerliga sk�l att pr�va saken p� nytt (37 b � F�rvaltningsprocesslag). I lagtexten har inte angivit vad som avses med av n�got s�rskilt f�rh�llande. Ledning kan man h�mta fr�n vad som g�ller resning i tvistem�l, som beskrivs nedan.
�terst�llande av f�rsutten tid
Om tiden f�r �verklagande eller en d�rmed j�mf�rbar �tg�rd har f�rsuttits p� grund av omst�ndighet som utg�r giltig urs�kt, f�r tiden �terst�llas (37 c � F�rvaltningsprocesslag).
I ett plenim�l d.v.s. ett m�l d�r samtliga regeringsr�ttens ledam�ter deltagit har regeringsr�tten beviljat �terst�llande av f�rsutten tid i ett fall d� skrivelsen med �verklagandet, trots att den avs�nts p� en onsdag i s�dan tid att den kunnat postbehandlas samma dag, inte kommit in till beslutsmyndigheten �nnu p� fredagen, d� tiden f�r �verklagande gick ut, utan f�rst p�f�ljande m�ndag (R� 1996 ref 20).
Ans�kan om �terst�llande av f�rsutten tid har avslagits i fall d�r partens ombud, en advokat respektive en bankjurist , uppgett att en �verklagandeskrift postats i god tid f�re klagotidens utg�ng men skriften inte kommit in till beslutsmyndigheten (R� 2003 ref 82).
Att ans�kningarna i det senaste r�ttsfallet inte beviljats �terst�llande h�nger sannolikt samman med att man m�ste st�lla h�gre krav p� s�dana som arbetar yrkesm�ssigt �n vanliga privatpersoner. M�jligen har ocks� tanken att den klent som drabbats i dessa fall kan f� ers�ttning fr�n advokaten respektive banken f�r den skada han lidit.
Finner en l�nsr�tt eller kammarr�tt i samband med att ett m�l inleds att den saknar beh�righet att handl�gga m�let men att en annan motsvarande domstol skulle vara beh�rig, ska handlingarna i m�let l�mnas �ver till den domstolen, om den som inlett m�let inte har n�got att inv�nda mot detta och det inte heller finns n�got annat sk�l mot att handlingarna �verl�mnas.
Handlingarna ska anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som de kom in till den domstol som f�rst tog emot handlingarna (7 � F�rvaltningsprocesslag).
Om resning i H�gsta domstolen eller hovr�tt j�mlikt 58 kap r�tteg�ngsbalken
Den som vill ans�ka om resning ska g�ra detta skriftligen hos hovr�tten, om domen meddelats av tingsr�tt, och i annat fall hos h�gsta domstolen (58 kap. 4 � R�tteg�ngsbalken).
En resningsans�kan ska inneh�lla uppgifter om:
- den dom ans�kan avser,
- det f�rh�llande som ans�kan grundas p� och sk�len f�r ans�kan samt
- de bevis s�kanden vill �beropa och vad han vill styrka med varje s�rskilt bevis.
Grundas ans�kan p� att omst�ndighet eller bevis som inte �beropats tidigare ska sk�let f�r varf�r det inte tidigare �beropats i r�tteg�ngen anges och s�kanden g�ra troligt att om dessa hade �beropats tidigare hade m�let f�tt en annan utg�ng.
Ans�kan ska vara egenh�ndigt undertecknad av s�kanden eller hans ombud.
Vid ans�kan ska bifogas i original eller bestyrkt kopia de skriftliga bevis s�kanden �beropar.
Resning i tvistem�l till f�rm�n f�r part
Resning i tvistem�l till f�rm�n f�r part kan beviljas om:
1. ledamot av r�tten eller d�r anst�lld tj�nsteman med avseende � m�let gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseelse eller om brott som har avseende � m�let ligger ombud eller st�llf�retr�dare till last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antagas hava inverkat p� m�lets utg�ng;
2. om skriftlig handling, som �beropats till bevis, varit falsk eller om part, som h�rts under sanningsf�rs�kran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas ha inverkat p� utg�ngen;
3. om omst�ndighet eller bevis, som ej tidigare f�rebragts, �beropas och dess f�revisande sannolikt skulle hava lett till annan utg�ng; eller
4. om r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider mot lag (58 kap. 1 � R�tteg�ngsbalken).
Ans�kan om resning i tvistem�l som grundar p� 1, 2 eller 3 ska g�ras inom ett �r fr�n det att s�kanden fick k�nnedom om det f�rh�llande som ans�kningen grundas p�.
Resning i tvistem�l p� grund av att r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider mot lag ska s�kas inom sex m�nader fr�n det att domen vann laga kraft (58 kap. 4 � R�tteg�ngsbalken).
Resning i brottm�l till f�rm�n f�r den tilltalade
Resning i brottm�l till f�rm�n f�r den tilltalade kan beviljas om:
- n�gon ledamot av r�tten, d�r anst�lld tj�nsteman eller �klagaren med avseende p� m�let har gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseelse eller om n�got brott som har avseende p� m�let ligger ombud, st�llf�retr�dare eller f�rsvarare till last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng,
- om n�gon lagfaren domare eller �klagaren har varit j�vig och det inte �r uppenbart att j�vet har saknat betydelse f�r m�lets utg�ng,
- om n�gon skriftlig handling, som �beropats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat p� utg�ngen,
- om n�gon omst�ndighet eller n�got bevis, som inte tidigare har �beropats, �beropas och dess f�revisande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frik�nts eller till att brottet h�nf�rts under en mildare straffbest�mmelse �n den som till�mpats eller om det finns synnerliga sk�l att p� nytt pr�va fr�gan om den tilltalade har f�r�vat det brott, f�r vilket han d�mts, eller om den r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider mot lag (58 kap. 2 � R�tteg�ngsbalken).
Resning i brottm�l till nackdel f�r den tilltalade
Resning i brottm�l till nackdel f�r den tilltalade kan beviljas om:
- n�gon ledamot av r�tten, d�r anst�lld tj�nsteman eller �klagaren med avseende p� m�let har gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseelse eller
- n�got brott som har avseende p� m�let ligger ombud, st�llf�retr�dare eller f�rsvarare till last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng,
- n�gon skriftlig handling, som �beropats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat p� utg�ngen,
- det f�r brottet �r f�reskrivet f�ngelse i mer �n ett �r samt n�gon omst�ndighet eller bevis, som inte tidigare har f�rebringats, �beropas och dess f�rebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade d�mts f�r brottet eller till att detta h�nf�rts under en v�sentligt str�ngare straffbest�mmelse �n den som till�mpats.
Ans�kan om resning i brottm�l till nackdel f�r den tilltalade ska g�ras inom ett �r fr�n det att s�kanden fick k�nnedom om det f�rh�llande som ans�kningen grundas p� (58 kap. 4 � R�tteg�ngsbalken).
Om resningsans�kan inte avvisas, ska den tillsammans med bifogade handlingar delges motparten. Motparten skall samtidigt f�rel�ggas att inkomma med skriftlig f�rklaring. Om ans�kningen �r ogrundad, f�r den dock avsl�s omedelbart.
R�tten f�r f�rordna att, till dess annat f�reskrivs, vidare �tg�rder f�r verkst�llighet av domen inte ska �ga rum (58 kap. 6 � R�tteg�ngsbalken).
Beviljas resning, ska r�tten samtidigt f�rordna att m�let �ter skall tas upp vid den domstol, som sist d�mt i m�let. Om resning beviljas i tvistem�l eller i brottm�l till den tilltalades f�rm�n och saken �r uppenbar, f�r r�tten dock omedelbart �ndra domen.
Avvisas eller avsl�s en resningsans�kan, f�r s�kanden �l�ggas att ers�tta motparten eller, om �klagaren �r motpart, staten kostnaderna i resnings�rendet. Har resning s�kts av �klagaren, f�r kostnaderna utg� av allm�nna medel. Bifalls ans�kningen, ska kostnadsfr�gan pr�vas i samband med m�let efter dess �terupptagande (58 kap. 7 � R�tteg�ngsbalken).
Om �terst�llande av f�rsutten tid
Har n�gon f�rsuttit den tid som g�ller f�r �verklagande av dom eller beslut eller f�r ans�kan om �tervinning eller �terupptagande, och hade han laga f�rfall, f�r p� ans�kan av honom den f�rsuttna tiden �terst�llas (58 kap. 11 � R�tteg�ngsbalken).
Den som vill ans�ka om �terst�llande av f�rsutten tid f�r fullf�ljd av talan i tingsr�tt eller hovr�tt eller f�r ans�kan om �tervinning eller �terupptagande i tingsr�tt ska g�ra detta skriftligen hos hovr�tten inom tre veckor fr�n det att f�rfallet upph�rde och sist inom ett �r fr�n det att tiden gick ut.
Ans�kan om �terst�llande av f�rsutten tid f�r fullf�ljd av talan i h�gsta domstolen eller ans�kan om �tervinning eller �terupptagande i hovr�tt eller H�gsta domstolen g�rs skriftligen hos H�gsta domstolen inom den tid som anges i f�rsta stycket (58 kap. 12 � R�tteg�ngsbalken).
L�stips
R�:s direktiv 2003:1.
Ett beslut i Regeringsr�tten om resning.
En tidningsartikel om resning.
En psykologs syn p� resning.
Lagtext
R�tteg�ngsbalk (1942:740)
F�rvaltningsprocesslag (1971:291)
Lag (1971:289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar
Källa:
Datum:
Kategori: |
Stiftelsen Jureka.net
2006-12-16
35 » Resning
|
|
|
