Ordinära rättsmedel
Alla domar och beslut meddelade av domstolar och alla beslut meddelade av myndigheter, kommuner och landsting kan överklagas åtminstone i en instans. Dessa ska överklagas inom viss tid som part underrättas om i samband med att domen eller beslutet meddelas.
Sker överklagande inte i rätt tid, vinner domen eller beslutet laga kraft, vilket innebär att den inte kan ändras. Inte heller kan samma fråga prövas i ny rättegång eller administrativt förfarande.
Ibland kan det ha inträffat omständigheter som t ex att domare i domstol eller tjänsteman i en myndighet förfarit brottsligt eller att bevisning varit förfalskad, vilket påverkat målet utgång. Ibland kan också förekomma att händelse inträffat som medfört att dom eller beslut inte överklagats i tid.
Det skulle vara obilligt om part som drabbats av detta inte skulle beredas möjlighet att få en ändring till stånd.
Om resning och återställande av försutten tid
I 11 § Regeringsformen har föreskrivits regler om resning och återställande av försutten tid som beviljas av Regeringsrätten eller kammarrätt, när fråga är om ärende för vilket Regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I övriga fall beviljas de av Högsta domstolen eller i vissa fall hovrätt.
Resningsansökan till förvaltningsdomstol eller allmän domstol
Först gäller att avgöra till vilken typ av domstol, förvaltningsdomstol eller allmän domstol, ansökan ska inges. Av 11 § Regeringsformen framgår att när det är fråga om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans ska frågan prövas antingen av Regeringsrätten eller kammarrätt. Fördelningen dem emellan är reglerat i Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar .
Resningsansökan i kammarrätt
I kammarrätten prövas sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden om det slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet ( 8 § 3 p Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ) och ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller därmed jämförbar åtgärd om prövningen av det ärende saken gäller skulle gjorts till länsrätt, kammarrätt eller förvaltningsmyndighet ( 8 § 4 p Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ).
Resningsansökan i Regeringsrätten
Regeringsrätten prövar ansökningar om resning och återställande av försutten tid i alla andra förvaltningsmål ( 2 § 2 p Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ).
Resning får beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt (37 b § Förvaltningsprocesslag). I lagtexten har inte angivit vad som avses med av något särskilt förhållande. Ledning kan man hämta från vad som gäller resning i tvistemål, som beskrivs nedan.
Återställande av försutten tid
Om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt, får tiden återställas (37 c § Förvaltningsprocesslag).
I ett plenimål d.v.s. ett mål där samtliga regeringsrättens ledamöter deltagit har regeringsrätten beviljat återställande av försutten tid i ett fall då skrivelsen med överklagandet, trots att den avsänts på en onsdag i sådan tid att den kunnat postbehandlas samma dag, inte kommit in till beslutsmyndigheten ännu på fredagen, då tiden för överklagande gick ut, utan först påföljande måndag (RÅ 1996 ref 20).
Ansökan om återställande av försutten tid har avslagits i fall där partens ombud, en advokat respektive en bankjurist , uppgett att en överklagandeskrift postats i god tid före klagotidens utgång men skriften inte kommit in till beslutsmyndigheten (RÅ 2003 ref 82).
Att ansökningarna i det senaste rättsfallet inte beviljats återställande hänger sannolikt samman med att man måste ställa högre krav på sådana som arbetar yrkesmässigt än vanliga privatpersoner. Möjligen har också tanken att den klent som drabbats i dessa fall kan få ersättning från advokaten respektive banken för den skada han lidit.
Finner en länsrätt eller kammarrätt i samband med att ett mål inleds att den saknar behörighet att handlägga målet men att en annan motsvarande domstol skulle vara behörig, ska handlingarna i målet lämnas över till den domstolen, om den som inlett målet inte har något att invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att handlingarna överlämnas.
Handlingarna ska anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som de kom in till den domstol som först tog emot handlingarna (7 § Förvaltningsprocesslag).
Om resning i Högsta domstolen eller hovrätt jämlikt 58 kap rättegångsbalken
Den som vill ansöka om resning ska göra detta skriftligen hos hovrätten, om domen meddelats av tingsrätt, och i annat fall hos högsta domstolen (58 kap. 4 § Rättegångsbalken).
En resningsansökan ska innehålla uppgifter om:
- den dom ansökan avser,
- det förhållande som ansökan grundas på och skälen för ansökan samt
- de bevis sökanden vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis.
Grundas ansökan på att omständighet eller bevis som inte åberopats tidigare ska skälet för varför det inte tidigare åberopats i rättegången anges och sökanden göra troligt att om dessa hade åberopats tidigare hade målet fått en annan utgång.
Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud.
Vid ansökan ska bifogas i original eller bestyrkt kopia de skriftliga bevis sökanden åberopar.
Resning i tvistemål till förmån för part
Resning i tvistemål till förmån för part kan beviljas om:
1. ledamot av rätten eller där anställd tjänsteman med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud eller ställföreträdare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antagas hava inverkat på målets utgång;
2. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas ha inverkat på utgången;
3. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förevisande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller
4. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag (58 kap. 1 § Rättegångsbalken).
Ansökan om resning i tvistemål som grundar på 1, 2 eller 3 ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på.
Resning i tvistemål på grund av att rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag ska sökas inom sex månader från det att domen vann laga kraft (58 kap. 4 § Rättegångsbalken).
Resning i brottmål till förmån för den tilltalade
Resning i brottmål till förmån för den tilltalade kan beviljas om:
- någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång,
- om någon lagfaren domare eller åklagaren har varit jävig och det inte är uppenbart att jävet har saknat betydelse för målets utgång,
- om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,
- om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har åberopats, åberopas och dess förevisande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, eller om den rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag (58 kap. 2 § Rättegångsbalken).
Resning i brottmål till nackdel för den tilltalade
Resning i brottmål till nackdel för den tilltalade kan beviljas om:
- någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller
- något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång,
- någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,
- det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år samt någon omständighet eller bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade dömts för brottet eller till att detta hänförts under en väsentligt strängare straffbestämmelse än den som tillämpats.
Ansökan om resning i brottmål till nackdel för den tilltalade ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 § Rättegångsbalken).
Om resningsansökan inte avvisas, ska den tillsammans med bifogade handlingar delges motparten. Motparten skall samtidigt föreläggas att inkomma med skriftlig förklaring. Om ansökningen är ogrundad, får den dock avslås omedelbart.
Rätten får förordna att, till dess annat föreskrivs, vidare åtgärder för verkställighet av domen inte ska äga rum (58 kap. 6 § Rättegångsbalken).
Beviljas resning, ska rätten samtidigt förordna att målet åter skall tas upp vid den domstol, som sist dömt i målet. Om resning beviljas i tvistemål eller i brottmål till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får rätten dock omedelbart ändra domen.
Avvisas eller avslås en resningsansökan, får sökanden åläggas att ersätta motparten eller, om åklagaren är motpart, staten kostnaderna i resningsärendet. Har resning sökts av åklagaren, får kostnaderna utgå av allmänna medel. Bifalls ansökningen, ska kostnadsfrågan prövas i samband med målet efter dess återupptagande (58 kap. 7 § Rättegångsbalken).
Om återställande av försutten tid
Har någon försuttit den tid som gäller för överklagande av dom eller beslut eller för ansökan om återvinning eller återupptagande, och hade han laga förfall, får på ansökan av honom den försuttna tiden återställas (58 kap. 11 § Rättegångsbalken).
Den som vill ansöka om återställande av försutten tid för fullföljd av talan i tingsrätt eller hovrätt eller för ansökan om återvinning eller återupptagande i tingsrätt ska göra detta skriftligen hos hovrätten inom tre veckor från det att förfallet upphörde och sist inom ett år från det att tiden gick ut.
Ansökan om återställande av försutten tid för fullföljd av talan i högsta domstolen eller ansökan om återvinning eller återupptagande i hovrätt eller Högsta domstolen görs skriftligen hos Högsta domstolen inom den tid som anges i första stycket (58 kap. 12 § Rättegångsbalken).
Lästips
RÅ:s direktiv 2003:1.
Ett beslut i Regeringsrätten om resning.
En tidningsartikel om resning.
En psykologs syn på resning.
Lagtext
Rättegångsbalk (1942:740)
Förvaltningsprocesslag (1971:291)
Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Källa:
Datum:
Kategori: |
Stiftelsen Jureka.net
2006-12-16
35 » Resning
|
|
|
