L�sning av tvister
Parter som inte kan komma �verens i en tvist kan l�ta domstol avg�ra tvisten. I vissa familjer�ttsliga fr�gor som �ktenskapsskillnad och vissa faderskapsm�l m�ste parterna v�nda sig till domstol f�r att f� dom.
Fr�gor om v�rdnad, underh�ll umg�ngesr�tt kan parterna d�remot tr�ffa avtal om. Blir de inte �verens f�r domstolen avg�ra tvisten.
Skiljeavtal
Har parterna tr�ffat om avtal om att tvist ska l�mnas till avg�rande av en eller flera skiljem�n f�r en domstol inte mot en parts bestridande pr�va en fr�ga, som enligt ett skiljeavtal ska pr�vas av skiljem�n enligt 1 � Lag (1999:116) om skiljef�rfarande.
En inv�ndning om skiljeavtal ska framst�llas f�rsta g�ngen en part ska f�ra talan i saken vid r�tten j�mlikt 4 � Lag (1999:116) om skiljef�rfarande .
R�r en tvist mellan en n�ringsidkare och en konsument en vara, en tj�nst eller n�gon annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk eller om tvisten r�r avtal mellan f�rs�kringsgivare och f�rs�kringstagare om f�rs�kring som grundas p� kollektivavtal eller som grundas p� gruppavtal och handhas av f�retr�dare f�r gruppen , f�r ett skiljeavtal inte g�ras g�llande, om det tr�ffats innan tvisten uppstod (6 � Lag (1999:116) om skiljef�rfarande ).
Samma undantag g�ller om annat f�ljer av Sveriges internationella f�rpliktelser (6 � Lag (1999:116) om skiljef�rfarande ).
Summarisk process
F�rm�genhetsr�ttliga tvister beh�ver inte g� till domstol utan kan avg�ras p� ett relativt snabbt och billigt s�tt genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning hos Kronofogdemyndigheten.
Om svaranden inte bestrider ans�kan utf�rdar Kronofogdemyndigheten ett utslag i enlighet med ans�kan. Ett s�dant utslag har samma verkan som en dom av domstol d.v.s. s�kanden kan ans�ka om verkst�llighet (utm�tning).
�r svaranden missn�jd med ett utslag i ett m�l om betalningsf�rel�ggande eller vanlig handr�ckning, f�r han ans�ka om �tervinning (52 � Lag (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning ).
�tervinning ska s�kas skriftligen. Ans�kningen ska ha kommit in till Kronofogdemyndigheten inom en m�nad fr�n dagen f�r utslaget (53 � Lag (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning ).
Har �tervinning s�kts i r�tt tid, ska Kronofogdemyndigheten �verl�mna m�let f�r fortsatt handl�ggning till en tingsr�tt som enligt vad handlingarna visar �r beh�rig att handl�gga m�let. I annat fall ska Kronofogdemyndigheten avvisa ans�kningen (54 � Lag (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning ).
Om svaranden d�remot bestrider kravet, kan m�let om s�kandens beg�r det l�mnas �ver till tingsr�tten f�r r�tteg�ng. M�let handl�ggs d� enligt reglerna f�r tvistem�l.
M�let l�mnas ocks� �ver till r�tteg�ng om svaranden s�ker �tervinning mot utslaget.
Handr�ckning
Med vanlig handr�ckning avses tvister ang�ende avhysning. Vill man ha hyresg�sten avhyst och samtidigt ha ers�ttning f�r obetald hyra kan b�da kraven framst�llas i en ans�kan om betalningsf�rel�ggande.
Med s�rskild handr�ckning avses tex n�r man vill ha tillbaka n�got som n�gon tagit utan lov eller att man anser sig ha r�tt att anv�nda en v�g som en �gare av en fastighet sp�rrat av.
Blanketter
Upplysningar om summarisk process och m�jlighet att ladda ner blanketter f�r ans�kningan om betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning (SKVD 9012 och 9014) �terfinns hos Kronofogdemyndigheten.
Konsumenttvister
I konsumenttvister, d.v.s. tvister mellan en n�ringsidkare och en konsument om en vara som konsumenten k�pt f�r enskilt bruk, till�mpas Konsumentk�plag (1990:932).
R�r tvisten en tj�nst till�mpas Konsumenttj�nstlag (1985:716).
Man kan som konsument f� hj�lp av en konsumentv�gledare, som finns i de flesta kommuner.
En konsument, som inte f�r r�ttelse efter att ha anm�rkt p� en vara eller en tj�nst, kan v�nda sig till Allm�nna reklamationsn�mnden (ARN). N�mndens beslut har formen av en rekommendation till parterna att l�sa tvisten p� ett visst s�tt. Mera om ARN:s verksamhet och anm�lningsblanketter finns p� ARN:s webbsida. Om en part inte f�ljer n�mndens beslut kan den andra parten v�cka talan vid tingsr�tt.
R�tt domstol i konsumenttvist
N�r det g�ller en konsumenttvist kan man ge in st�mningsans�kan till tingsr�tten p� den ort d�r andra parten bor eller till den tingsr�tt d�r man sj�lv bor.
R�tteg�ng i tingsr�tten
Den som inleder en r�tteg�ng kallas k�rande. Den som k�randen riktar sitt yrkande mot kallas svarande. Ett gemensamt namn �r parter.
R�tt domstol
St�mningsans�kan ges in till tingsr�tten p� den ort d�r svaranden bor. Om det g�ller en konsumenttvist eller vissa arbetstvister g�r det bra med tingsr�tten d�r man sj�lv bor.
Ans�kan om st�mning
Den som vill inleda en r�tteg�ng (v�cka talan) ska till tingsr�tten ge in en skriftlig ans�kan om st�mning.
N�r man ger in en st�mningsans�kan till tingsr�tten m�ste man samtidigt betala en ans�kningsavgift, f�r n�rvarande 450 kr. St�mningsans�kan och de handlingar som bifogas ska inges i original och bestyrkt kopia.
En ans�kan om st�mning ska inneh�lla
1. ett best�mt yrkande,
2. en utf�rlig redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r yrkandet,
3. uppgift om de bevis som �beropas och vad som ska styrkas med varje bevis samt
4. uppgift om s�dana omst�ndigheter som g�r r�tten beh�rig, om inte beh�righeten framg�r av vad som anf�rs i �vrigt.
Har k�randen n�gra �nskem�l om hur m�let ska handl�ggas, b�r han ange dessa i ans�kningen.
Ans�kningen ska vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller hans ombud.
De skriftliga bevis som �beropas b�r ges in tillsammans med ans�kningen (42 kap 2 � R�tteg�ngsbalk) j�mte bestyrkta kopior.
Om en ans�kan �r ofullst�ndig, f�rel�ggs k�randen att komma in med kompletteringar. F�ljer k�randen inte ett s�dant f�rel�ggande, kan ans�kan avvisas. Samma g�ller om ans�kningsavgiften inte betalas in.
F�rberedelsen
F�rberedelsen ska drivas med inriktning p� ett snabbt avg�rande. Domstolen brukar d�rf�r samr�da med parterna om m�lets handl�ggning och - om det inte �r obeh�vligt - g�ra upp en tidsplan f�r m�let.
Om k�randens st�mningsans�kan vid den inledande granskningen inte avvisas, utf�rdar tingsr�tten st�mning p� svaranden. St�mningen �r en uppmaning till svaranden att inom viss tid ska inge ett skriftligt svarom�l.
Svaranden ska ange om han bestrider eller medger k�randens yrkanden. Om svaranden bestrider alla eller n�gra av yrkandena m�ste han ange vilka grunder han �beropar f�r sitt bestridande och vilka bevis som han eller hon vill �beropa och st�dja sig p�. Om svaranden anser att det finns n�got hinder f�r r�tteg�ngen ska han ange det.
N�r svarom�let har kommit in till r�tten, kan parterna bli kallade till ett sammantr�de inf�r en domare, sk muntlig f�rberedelse.
Under domarens ledning f�r parterna bem�ta varandras p�st�enden s� att deras st�ndpunkter blir tydliga och fullst�ndiga.
�ven behovet av bevis g�s igenom. Sammantr�det kan h�llas per telefon om parterna vill det, och det �r l�mpligt. Ibland kan m�let avg�ras redan d�. I s� fall h�lls en huvudf�rhandling i f�renklad form.
F�rberedelsen ska om m�jligt avslutas vid det f�rsta sammantr�det. Om det inte g�r forts�tter f�rberedelsen genom skriftv�xling eller vid ett nytt sammantr�de.
Ibland kan domstolen avg�ra tvistem�l p� handlingarna, det vill s�ga enbart genom att grunda sitt domslut p� yrkanden och inv�ndningar samt p� de skriftliga bevis som �beropats. Innan ett m�l avg�rs p� handlingarna f�r parterna tillf�lle att slutf�ra sin talan.
I familjem�l kan domstolen besluta om till exempel bes�ksf�rbud, vem som ska ha v�rdnaden om ett barn och vem som ska f� bo kvar i en bostad att g�lla tills vidare till dess nytt beslut i dessa fr�gor fattas eller dom meddelas i m�let.
Om motparten inte svarar
Om motparten inte kommit in med n�got motiverat skriftligt svar kan tingsr�tten besluta om tredskodom. Det betyder att den som inte svarar eller som uteblir f�rlorar m�let. Tredskodom kan ocks� medelas om en part inte vill medverka i r�tteg�ngen eller om n�gon av parterna inte kommer till f�rhandling, som han kallats till.
I syfte att g�ra f�rberedelsen mer effektiv kan tingsr�tten f�rel�gga en part att slutligt best�mma sin talan och uppge de bevis som parten vill �beropa. Tingsr�tten kan ocks� meddela parterna att f�rberedelsen ska anses avslutad vid en viss senare tidpunkt. N�r denna tid har g�tt ut f�r parterna i princip inte �beropa n�got nytt material eller nya bevis.
F�rlikning
I f�rm�genhetsr�ttsliga m�l f�rs�ker domaren under f�rberedelsen att f�rlika parterna. Om parterna kommer �verens och g�r upp saken i godo, kan de beg�ra att tingsr�tten stadf�ster f�rlikningen genom dom.
Tredskodom
I f�rm�genhetsr�ttsliga m�l kan tingsr�tten meddela tredskodom mot en svarande som inte kommer in med n�got motiverat skriftligt svarom�l. Tredskodom kan ocks� meddelas mot en k�rande som inte vill medverka i processen. Vidare kan tredskodom meddelas mot en part som inte kommer till en f�rhandling inf�r r�tten som parten har kallats till. Tredskodom inneb�r som regel att den som inte svarar eller uteblir f�rlorar m�let.
Familjer�ttsliga m�l
M�l om �ktenskapsskillnad handl�ggs ofta i tv� omg�ngar beroende p� reglerna om bet�nketid. F�r bet�nketiden kan tingsr�tten besluta i fr�gor som h�nger samman med �ktenskapsskillnaden. �r makarna ense kan de ge in en gemensam ans�kan om �ktenskapsskillnad m.m.
I m�l om v�rdnad, barns boende och umg�nge ges socialn�mnden alltid tillf�lle att l�mna upplysningar. Om det beh�vs kan tingsr�tten uppdra �t socialn�mnden att g�ra en s�rskild utredning. I v�ntan p� det slutliga avg�randet kan tingsr�tten besluta vad som tills vidare skall g�lla i fr�ga om v�rdnad m.m. �r f�r�ldrarna ense kan de inf�r socialn�mnden avtala om v�rdnaden, boendet och umg�nget. Godk�nner n�mnden ett s�dant avtal g�ller det p� samma s�tt som en dom av domstolen.
Huvudf�rhandlingen
N�r f�rberedelsen �r avslutad s�tts m�let ut till huvudf�rhandling. Till f�rhandlingen kallas parterna, deras ombud, vittnen och andra som ska h�ras.
I tvistem�l best�r r�tten av en eller tre domare. Sm�m�l, dvs. m�l som r�r h�gst ett halvt basbelopp (FT-m�l), avg�rs alltid av en ensam domare. Vid huvudf�rhandling i familjer�ttsliga m�l sitter normalt en lagfaren domare och tre n�mndem�n i r�tten.
F�rhandlingen b�rjar med att k�randen framst�ller sina yrkanden.
D�refter f�r svaranden ange sin inst�llning till yrkandena.
H�refter utvecklar f�rst k�randen sin talan, d.v.s. han redog�r f�r bakgrunden till tvisten och anger de fakta som han �beropar. �r det l�mpligt kan han samtidigt g� igenom de skriftliga bevis han �beropar.
H�refter utvecklar svaranden sitt bestridande och g�r igenom eventuell bevisning.
H�refter sker genomg�ng av den skriftliga bevisningen - om det inte skett tidigare - och h�lls vittnesf�rh�r. Bevisningen kan t.ex. best� av f�rh�r med parter och vittnen eller sakkuniga. Vittnen f�r v�nta utanf�r r�ttssalen och kallas in efter hand som de ska h�ras. Vittnesf�rh�r kan ibland h�llas p� telefon.
N�r utredningen i m�let �r genomg�ngen f�r parterna eller deras om bud tillf�lle till att h�lla slutanf�randen (pl�deringar).
I samband med att f�rhandlingen avslutas meddelar r�ttens ordf�rande n�r dom i m�let kommer att meddelas. R�tten h�ller d�refter enskild �verl�ggning. Vid �verl�ggningen best�mmer r�ttens ledam�ter hur domslutet skall bli och sk�len f�r detta. Ibland fordras omr�stning. Om r�tten inte �r enig vid omr�stningen ska ska denna skiljaktiga mening skriftligen meddelas parterna samtidigt som domen meddelas.
Domen f�r endast grundas p� det som har kommit fram vid huvudf�rhandlingen. Vidare f�r domen inte avse annat eller mera �n vad parterna har yrkat eller �beropat. I familjer�ttsliga m�l skall r�tten dock se till att t.ex. fr�gor om v�rdnad blir tillr�ckligt utredda och avg�ra m�let efter vad som �r b�st f�r barnet.
R�tteg�ngskostnader
Den part som f�rlorar ett tvistem�l ska enligt huvudregeln betala motpartens r�tteg�ngskostnader. I sm�m�len �r m�jligheterna att f� ers�ttning dock begr�nsade. I de familjer�ttsliga m�len f�r normalt vardera parten sj�lv svara f�r sina kostnader. En part som vill f� ers�ttning f�r sina r�tteg�ngskostnader m�ste beg�ra det s�rskilt innan r�tteg�ngen avslutas.
Den som kallas att vittna inf�r tingsr�tten har r�tt att f� ers�ttning f�r sina kostnader f�r resa och f�rlorad arbetsinkomst. Ers�ttningen skall betalas av den part som har beg�rt f�rh�ret. Har f�rh�ret �beropats av en part som har r�ttshj�lp eller beviljats ekonomiskt bist�nd betalas dock ers�ttningen av allm�nna medel.
Om �verklagande till hovr�tt
En tingsr�tts dom i tvistem�l kan �verklagas till hovr�tten. I vissa fall kr�vs pr�vningstillst�nd f�r att hovr�tten skall ta upp ett �verklagande. Den part som vill �verklaga domen ska g�ra det skriftligen inom tre veckor fr�n det att domen meddelades. �verklagandeskriften ska st�llas till hovr�tten men s�ndas till tingsr�tten i tid.
L�stips
Om �verklagande av domar i tvistem�l: 50 kap R�tteg�ngsbalken.
Om �tervinning av tredskodom
Den part som har f�tt en tredskodom mot sig kan inte �verklaga domen utan f�r s�ka �tervinning. �tervinning s�ks skriftligen hos tingsr�tten inom en m�nad fr�n den dag domen meddelades. Om �tervinning s�ks i r�tt tid tas m�let upp till fortsatt behandling i tingsr�tten.
Verkst�llighet
Domar som innefattar betalningsskyldighet eller andra f�rpliktelser verkst�lls av kronofogden. Upplysningar om kronofogdens verksamhet finns hos Kronofogdemyndigheten.
Domen ska bifogas ans�kan. Grundavgift tas ut. Grundavgiften f�r uts�kning/verkst�llighet av skulder till stat och kommun, t.ex. skatter, b�ter, offentliga avgifter och studiemedel och uts�kning/ verkst�llighet av skulder till enskilda personer och f�retag, om den s�kande har valt begr�nsad tillg�ngsunders�kning, �r 500 kronor. Kronofogdemyndigheten unders�ker d� i f�rsta hand om det �r m�jligt att utm�ta l�n och �terbetalning av skatt eller liknande.
Grundavgiften f�r uts�kning/ verkst�llighet av skulder till enskilda personer och f�retag om den s�kande har valt fullst�ndig tillg�ngsunders�kning �r 1 000 kronor. Fullst�ndig tillg�ngsunders�kning omfattar �ven utm�tning av annan l�s egendom och utm�tning av fast egendom, t.ex. villa, fritidshus, skepp eller luftfartyg.
Verkst�llighet av domar eller beslut i m�l om v�rdnad, barns boende eller umg�nge s�ks hos l�nsr�tten. Om verkst�llighet kan man l�sa i 21 kap F�r�ldrabalken (1949:381).
Lagtext
42 kap 2 � R�tteg�ngsbalk
Lag (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning
Lag (1999:116) om skiljef�rfarande
|
