Asylpolitik inom EU » Migrationsr�tt » Migrationsr�tt » Asylr�tt

Asylpolitik inom EU

Asyl �r n�r ett land beviljat en medborgare fr�n ett annat land skydd mot f�rf�ljelse i sitt hemland. EU:s asylpolitik handlar om vilka som ska f� skydd och om ans�kningsproceduren. Den g�ller �ven vilket medlemsland som ska ta st�llning till en ans�kan om asyl och vilka r�ttigheter den skyddss�kande har. Flyktingar enligt Genevekonventionen har r�tt till asyl FN:s flyktingkonvention fr�n 1951, Genevekonventionen, definierar begreppet flykting. En flykting �r n�gon som riskerar f�rf�ljelse p� grund av sin ras, religion, ursprung eller sina politiska �sikter. Enligt Genevekonventionen utg�r flyktingsk�l grund f�r att bevilja asyl eftersom en flykting inte f�r avvisas till ett land d�r flyktingen riskerar att bli f�rf�ljd. M�nga l�nder ger �ven andra �n flyktingar skydd genom det som kallas alternativt skydd eller av humanit�ra sk�l. Alternativt skydd kan till exempel vara att n�gon flyr fr�n krig. Humanit�ra sk�l beror p� den skyddss�kande personens direkta situation, som till exempel sv�r sjukdom. N�r det g�ller flyktingsk�l s� har de flesta l�nderna inom EU samma regler utifr�n Genevekonventionen. Reglerna kring alternativt skydd och humanit�ra sk�l kan dock skilja sig mellan de olika l�nderna. EU har regler om r�tten till asyl EU har antagit gemensamma regler om asylr�tt i det som kallas skyddsgrundsdirektivet. Reglerna s�ger vilka som �r flyktingar och d�rf�r ska f� asyl. I direktivet finns gemensamma definitioner av olika begrepp i Genevekonventionen. Direktivet beskriver till exempel vad som �r f�rf�ljelse och under vilka omst�ndigheter flyktingens hemland inte ska betraktas som s�kert. Det finns �ven riktlinjer f�r hur medlemsl�nderna ska bed�ma olika fakta och omst�ndigheter i ett asylfall. F�rutom flyktingar i Genevekonventionens mening omfattas �ven alternativt skydd av direktivet. Direktivet inneh�ller d�remot inga regler om humanit�ra sk�l. Skyddsgrundsdirektivet inneh�ller r�ttigheter som en flykting eller skyddsbeh�vande har i EU-l�nderna. Alla best�mmelser i direktivet �r minimiregler. Inget hindrar ett medlemsland fr�n att till�mpa gener�sare best�mmelser s� l�nge de inte strider mot de gemensamma. Gemensamma regler f�r behandling av asylans�kningar Det finns gemensamma regler inom EU om hur medlemsl�nderna ska behandla asylans�kningar fr�n ans�kan till beslut. Reglerna finns i det s� kallade asylprocedurdirektivet som ska vara inf�rt i medlemsl�ndernas lagstiftning den 1 december 2007. Reglerna beskriver bland annat hur en asylans�kan ska behandlas, hur pr�vningen ska g� till och vilka garantier och r�ttigheter en asyls�kande har. Det finns �ven best�mmelser om vad som kr�vs f�r att ett land ska anses vara ett s�kert ursprungsland. S�kra ursprungsl�nder �r l�nder dit avvisning kan ske utan att den asyls�kande riskerar f�rf�ljelse. Reglerna �r endast minimiregler vilket inneb�r att ett medlemsland kan v�lja att ha f�rm�nligare best�mmelser s� l�nge de inte strider mot de gemensamma reglerna. Vilket EU-land ska pr�va en asylans�kan? EU har regler f�r att avg�ra vilket medlemsland som ska pr�va en asylans�kan som l�mnats in i n�got medlemsland. Den fria r�rligheten inom EU g�r det m�jligt f�r asyls�kande att resa fr�n det ursprungliga inreselandet till andra EU-l�nder f�r att l�mna in ans�kningar d�r. EU har d�rf�r regler f�r att avg�ra vilket medlemsland som ska pr�va en asylans�kan som l�mnats in i n�got medlemsland. Grundprincipen �r att det EU-land som medverkat till den asyls�kandes inresa i EU genom att till exempel utf�rda visum eller uppeh�llstillst�nd ska pr�va ans�kan. Om den asyls�kande har familjemedlemmar som redan beviljats asyl i ett annat medlemland s� ska ans�kan behandlas av det landet. Om ett medlemsland vill behandla en asylans�kan trots att landet inte �r ansvarigt enligt reglerna s� kan det �verta ans�kan och ansvara f�r behandlingen av den. Innan EU:s regler antogs fanns motsvarande best�mmelser i Dublinkonventionen. Dublinkonventionen g�ller fortfarande i f�rh�llande till Danmark. Anledningen �r landets undantag fr�n alla best�mmelser som antagits med grund i EG-f�rdragets avdelning IV om visering, asyl, invandring och annan politik som r�r fri r�rlighet f�r personer. Vilka r�ttigheter har en asyls�kande? EU har gemensamma regler f�r de r�ttigheter en asyls�kande har under tiden asylans�kan pr�vas. Det g�ller till exempel r�tt till information och dokumentation, r�relsefrihet, tillg�ng till v�rd och utbildning samt tilltr�de till arbetsmarknaden. Reglerna finns i vad som kallas asylmottagningsdirektivet och medlemsl�nderna kan ha gener�sare regler om de vill. Utveckling av asylpolitiken och ett gemensamt asylsystem De flesta av de gemensamma reglerna p� asylomr�det �r minimiregler som ger ett stort utrymme f�r avvikelser mellan l�nderna. Det �r bara flyktingar i Genevekonventionens mening som omfattas av alla de gemensamma reglerna p� omr�det. EU:s asylpolitiska regler �r d�rf�r ett komplement till medlemsl�ndernas men ambitionen �r att EU ska ha en gemensam asylpolitik med samma regler i alla l�nder. Europeiska r�det enades i Tammerfors i december 1999 om att EU-l�nderna ska utveckla en gemensam asyl- och migrationspolitik. Det ska ske i tv� etapper. Den f�rsta och p�g�ende etappen ska resultera i en gemensam asylpolitik inom EU. N�r medlemsl�nderna v�l har en gemensam asylpolitik ska det genom den andra etappen bli ett gemensamt asylsystem med en enhetlig status f�r asyl och ett gemensamt asylf�rfarande i hela EU. I november 2004 antog Europeiska r�det Haagprogrammet. Enligt programmet b�r de r�ttsakter som utg�r den andra etappen antas senast 2010. Innan kommissionen l�gger f�rslag till dessa r�ttsakter ska den f�rsta etappen utv�rderas, vilket ska vara klart under 2007. Samarbetet mellan medlemsl�ndernas migrationsmyndigheter ska ocks� st�rkas i syfte att g�ra asylf�rfarandet s� enhetligt som m�jligt. N�r ett gemensamt asylsystem har inr�ttats s� ska det samarbetet samordnas av ett s�rskilt EU-organ. Exakt hur ett gemensamt system ska utformas och vad det ska inneh�lla �r l�ngt i fr�n klart. Kommissionen har publicerat flera meddelanden i fr�gan. Ett tydligt m�l �r att �stadkomma en enda procedur f�r alla typer av internationellt skydd. I den ska den skyddsbeh�vandes r�tt till alla typer av skydd pr�vas samtidigt och i samma instans. Reform av asylproceduren: kontrollerad inresa till EU Det har l�mnats nationella f�rslag om regionala skyddsomr�den och transithandl�ggningscentrum. I ett meddelande fr�n juli 2004 f�resl�r kommissionen bland annat att EU ska inr�tta ett "vidarebos�ttningsprogram" i samarbete med l�nder utanf�r EU, s� kallade tredjel�nder, med stora flyktingstr�mmar. Asylans�kningar skulle behandlas p� plats i det aktuella tredjelandet, och de som godk�nns f�r inresa till EU ska f�rdelas mellan EU-l�nderna. Dessa arrangemang �r t�nkta som komplement till den normala asylproceduren med ans�kningar vid gr�nsen eller i ett EU-land. Vidarebos�ttningsprogrammen ska kompletteras med "regionala skyddsprogram" f�r att �ka skyddsf�rm�gan i tredjel�nder med flyktingproblem. M�let �r att dessa l�nder ska kunna bli s�kra asyll�nder. Kommissionen presenterade i september 2005 ett f�rslag till regionala skyddsprogram i tredjel�nder. Utarbetandet och genomf�randet av programmen ska ske i n�ra samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Kommissionen f�resl�r att det f�rsta pilotskyddsprogrammet ska genomf�ras i Ukraina, Moldavien och Vitryssland. Diskussion f�rs �ven om skyddsprogram f�r l�nderna s�der om Sahara, s�rskilt runt de stora sj�arna och �stafrika. Konventioner Genevekonventionen Dublinkonventionen Källa: Datum: Kategori: EU-upplysningen 2012-2-19 Migrationsr�tt » Migrationsr�tt » Asylr�tt

L�s mer p� v�ra huvudsidor!

Du kan h�rifr�n g� vidare direkt in p� Jureka.net�s huvudsidor f�r att d�r ta del av v�rt �vriga utbud. Jureka.net v�nder sig till alla som s�ker information med juridiskt inneh�ll, tj�nsten �r dessutom helt gratis! Jureka.net - Din v�gvisare i den byr�kratiska djungeln - drivs av ideella krafter och �r relig�st och partipolitiskt obundet. » Mer..

Tjänsten presenteras av Jureka.net™ - Din v�gvisare i den byr�kratiska djungeln...