Asylpolitik inom EU » Migrationsrätt » Migrationsrätt » Asylrätt

Asylpolitik inom EU

Asyl är när ett land beviljat en medborgare från ett annat land skydd mot förföljelse i sitt hemland. EU:s asylpolitik handlar om vilka som ska få skydd och om ansökningsproceduren. Den gäller även vilket medlemsland som ska ta ställning till en ansökan om asyl och vilka rättigheter den skyddssökande har. Flyktingar enligt Genevekonventionen har rätt till asyl FN:s flyktingkonvention från 1951, Genevekonventionen, definierar begreppet flykting. En flykting är någon som riskerar förföljelse på grund av sin ras, religion, ursprung eller sina politiska åsikter. Enligt Genevekonventionen utgör flyktingskäl grund för att bevilja asyl eftersom en flykting inte får avvisas till ett land där flyktingen riskerar att bli förföljd. Många länder ger även andra än flyktingar skydd genom det som kallas alternativt skydd eller av humanitära skäl. Alternativt skydd kan till exempel vara att någon flyr från krig. Humanitära skäl beror på den skyddssökande personens direkta situation, som till exempel svår sjukdom. När det gäller flyktingskäl så har de flesta länderna inom EU samma regler utifrån Genevekonventionen. Reglerna kring alternativt skydd och humanitära skäl kan dock skilja sig mellan de olika länderna. EU har regler om rätten till asyl EU har antagit gemensamma regler om asylrätt i det som kallas skyddsgrundsdirektivet. Reglerna säger vilka som är flyktingar och därför ska få asyl. I direktivet finns gemensamma definitioner av olika begrepp i Genevekonventionen. Direktivet beskriver till exempel vad som är förföljelse och under vilka omständigheter flyktingens hemland inte ska betraktas som säkert. Det finns även riktlinjer för hur medlemsländerna ska bedöma olika fakta och omständigheter i ett asylfall. Förutom flyktingar i Genevekonventionens mening omfattas även alternativt skydd av direktivet. Direktivet innehåller däremot inga regler om humanitära skäl. Skyddsgrundsdirektivet innehåller rättigheter som en flykting eller skyddsbehövande har i EU-länderna. Alla bestämmelser i direktivet är minimiregler. Inget hindrar ett medlemsland från att tillämpa generösare bestämmelser så länge de inte strider mot de gemensamma. Gemensamma regler för behandling av asylansökningar Det finns gemensamma regler inom EU om hur medlemsländerna ska behandla asylansökningar från ansökan till beslut. Reglerna finns i det så kallade asylprocedurdirektivet som ska vara infört i medlemsländernas lagstiftning den 1 december 2007. Reglerna beskriver bland annat hur en asylansökan ska behandlas, hur prövningen ska gå till och vilka garantier och rättigheter en asylsökande har. Det finns även bestämmelser om vad som krävs för att ett land ska anses vara ett säkert ursprungsland. Säkra ursprungsländer är länder dit avvisning kan ske utan att den asylsökande riskerar förföljelse. Reglerna är endast minimiregler vilket innebär att ett medlemsland kan välja att ha förmånligare bestämmelser så länge de inte strider mot de gemensamma reglerna. Vilket EU-land ska pröva en asylansökan? EU har regler för att avgöra vilket medlemsland som ska pröva en asylansökan som lämnats in i något medlemsland. Den fria rörligheten inom EU gör det möjligt för asylsökande att resa från det ursprungliga inreselandet till andra EU-länder för att lämna in ansökningar där. EU har därför regler för att avgöra vilket medlemsland som ska pröva en asylansökan som lämnats in i något medlemsland. Grundprincipen är att det EU-land som medverkat till den asylsökandes inresa i EU genom att till exempel utfärda visum eller uppehållstillstånd ska pröva ansökan. Om den asylsökande har familjemedlemmar som redan beviljats asyl i ett annat medlemland så ska ansökan behandlas av det landet. Om ett medlemsland vill behandla en asylansökan trots att landet inte är ansvarigt enligt reglerna så kan det överta ansökan och ansvara för behandlingen av den. Innan EU:s regler antogs fanns motsvarande bestämmelser i Dublinkonventionen. Dublinkonventionen gäller fortfarande i förhållande till Danmark. Anledningen är landets undantag från alla bestämmelser som antagits med grund i EG-fördragets avdelning IV om visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer. Vilka rättigheter har en asylsökande? EU har gemensamma regler för de rättigheter en asylsökande har under tiden asylansökan prövas. Det gäller till exempel rätt till information och dokumentation, rörelsefrihet, tillgång till vård och utbildning samt tillträde till arbetsmarknaden. Reglerna finns i vad som kallas asylmottagningsdirektivet och medlemsländerna kan ha generösare regler om de vill. Utveckling av asylpolitiken och ett gemensamt asylsystem De flesta av de gemensamma reglerna på asylområdet är minimiregler som ger ett stort utrymme för avvikelser mellan länderna. Det är bara flyktingar i Genevekonventionens mening som omfattas av alla de gemensamma reglerna på området. EU:s asylpolitiska regler är därför ett komplement till medlemsländernas men ambitionen är att EU ska ha en gemensam asylpolitik med samma regler i alla länder. Europeiska rådet enades i Tammerfors i december 1999 om att EU-länderna ska utveckla en gemensam asyl- och migrationspolitik. Det ska ske i två etapper. Den första och pågående etappen ska resultera i en gemensam asylpolitik inom EU. När medlemsländerna väl har en gemensam asylpolitik ska det genom den andra etappen bli ett gemensamt asylsystem med en enhetlig status för asyl och ett gemensamt asylförfarande i hela EU. I november 2004 antog Europeiska rådet Haagprogrammet. Enligt programmet bör de rättsakter som utgör den andra etappen antas senast 2010. Innan kommissionen lägger förslag till dessa rättsakter ska den första etappen utvärderas, vilket ska vara klart under 2007. Samarbetet mellan medlemsländernas migrationsmyndigheter ska också stärkas i syfte att göra asylförfarandet så enhetligt som möjligt. När ett gemensamt asylsystem har inrättats så ska det samarbetet samordnas av ett särskilt EU-organ. Exakt hur ett gemensamt system ska utformas och vad det ska innehålla är långt i från klart. Kommissionen har publicerat flera meddelanden i frågan. Ett tydligt mål är att åstadkomma en enda procedur för alla typer av internationellt skydd. I den ska den skyddsbehövandes rätt till alla typer av skydd prövas samtidigt och i samma instans. Reform av asylproceduren: kontrollerad inresa till EU Det har lämnats nationella förslag om regionala skyddsområden och transithandläggningscentrum. I ett meddelande från juli 2004 föreslår kommissionen bland annat att EU ska inrätta ett "vidarebosättningsprogram" i samarbete med länder utanför EU, så kallade tredjeländer, med stora flyktingströmmar. Asylansökningar skulle behandlas på plats i det aktuella tredjelandet, och de som godkänns för inresa till EU ska fördelas mellan EU-länderna. Dessa arrangemang är tänkta som komplement till den normala asylproceduren med ansökningar vid gränsen eller i ett EU-land. Vidarebosättningsprogrammen ska kompletteras med "regionala skyddsprogram" för att öka skyddsförmågan i tredjeländer med flyktingproblem. Målet är att dessa länder ska kunna bli säkra asylländer. Kommissionen presenterade i september 2005 ett förslag till regionala skyddsprogram i tredjeländer. Utarbetandet och genomförandet av programmen ska ske i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Kommissionen föreslår att det första pilotskyddsprogrammet ska genomföras i Ukraina, Moldavien och Vitryssland. Diskussion förs även om skyddsprogram för länderna söder om Sahara, särskilt runt de stora sjöarna och Östafrika. Konventioner Genevekonventionen Dublinkonventionen Källa: Datum: Kategori: EU-upplysningen 2012-2-19 Migrationsrätt » Migrationsrätt » Asylrätt

Läs mer på våra huvudsidor!

Du kan härifrån gå vidare direkt in på Jureka.net´s huvudsidor för att där ta del av vårt övriga utbud. Jureka.net vänder sig till alla som söker information med juridiskt innehåll, tjänsten är dessutom helt gratis! Jureka.net - Din vägvisare i den byråkratiska djungeln - drivs av ideella krafter och är religöst och partipolitiskt obundet. » Mer..

Tjänsten presenteras av Jureka.net™ - Din vägvisare i den byråkratiska djungeln...